Svårt att välja ett. Jag måste nog säga att hela denna sommaren var riktigt bra, har många fina minnen. Så hela sommaren är mitt favoritminne. Kommer ihåg allt jag känt, stress, glädje, stolthet, ensamhet, rastlöshet, nervositet, lugn, lycka och tusen andra saker. 

Jag vet inte exakt vad jag vill göra om 20 år, men mina drömmar för den närmaste framtiden ser ut ungefär såhär:

Måndag: Åkte till Stora Holm och visade filmen vi gjort. Åkte hem. Inte så mycket mer.

Det här har jag i min handväska:







Inget alltså.

För jag har ingen liten handväska jag trallar runt med. Däremot har jag nästan alltid en lite större väska med axelrem med mig. I den har jag allt möjligt. En necessär med allt man kan tänkas behöva, t.ex. våtservetter, druvsocker, handkräm, en sådan man tar bort katthår och annat bös med, ja ni fattar grejen. Och den necessären är inte ens stor! Sedan ligger min kalender, tofsar, hårnålar, papper och massa annan skit i väskan med. Några par vantar, en mössa och kanske en tröja. Det ryms mycket i mina väskor! 


Min lilla rosa necessär som rymmer allt! 

Här sitter jag med choklad i ansiktet. En choklad-ansiktsmask! Den luktar så gott att man vill äta upp den. 

Idag tog vi ledigt från skolan, för vi har jobbat så hårt nu. Not. Men vi har inget att göra idag. så känns ju ganska onödigt att åka dit och äta äcklig mat i bamba och åka hem igen. Så idag ska jag ta det lugnt och kanske skriva lite på ergonomiarbetet. 

/Charlotte

Jag har tre syskon, men två av dem är bara bonus/plast/styv/whaterver-syskon. Och ett av dessa två är Emma, så...

"Pojkväns-jeans" och svart hoodtröja. 

Nej, jag har inte klätt upp mig idag. Har inte satt en tå utanför dörren!

Nu ska jag dricka milkshake och kolla på Gossip Girl.

När jag var liten bad jag till Gud ibland. Inte för att jag egentligen trodde på någon gud, det var mest för säkerhets skull. I fall han ändå fanns. Och så ville man ju oftast något. Så då tänkte jag väl att man inte kan riskera att inte få vad man vill ha bara för att man struntade i att be lite. 

Nu ber jag inte till Gud längre. Jag tror inte att någon allsmäktig kraft kan styra över allt levande på jorden. Jag vill inte att någon annan ska bestämma över mitt liv. Eller att det ska finnas en mening med livet som är samma för alla. Om du nu skulle finnas en mening med livet hoppas jag att det är att man ska följa sina drömmar eller något i den stilen. 

Fast ibland önskar jag att jag trodde på något. Jag vet inte varför, men jag har fått för mig att alla som tror har det lättare att gå igenom de svåra delarna i livet. De kan skrika "WHY GOD, WHY?!". Nej, men det känns som att de kan tro på att det finns en mening med allt och att alla kommer bli lyckliga. Att de aldrig är ensamma. Som i den här dikten. 

/Charlotte

Det är Emma, så klart. Hon är den vännen som jag lärde känna när jag var lite och fortfarande har kontakt med. Skulle tippa på att det är drygt 10 årsedan vi träffades första gången vilket känns så sjukt för då kan jag säga att jag känt henne i över halva mitt liv. Om inte våra föräldrar hade blivit ihop hade vi nog aldrig träffat varandra. I ett parallellt universum skulle vi gå förbi varandra på stan och inte ens lägga märke till varandra. Vilket också känns sjukt för Emma är den jag pratar med om i princip allt. Jag är så glad att du finns. 

Idag har jag vart hemma för jag ville inte visa mig med mina supersvullna ögon och dunkade huvudvärk.

Jaha, hur intressant kan det vara då?

Mina föräldrar skilde sig när jag var 6-7 och har båda gift om sig. Jag bor mest hos mamma nu, fast just nu befinner jag mig hos pappa.

Åhh vad svårt att säga vem som är en första kärlek? Kommer ihåg att jag var "kär" en kille i klassen som alla andra också var "kära" i. Det var väl på lågstadiet. Sedan var man "kär" i massa kändisar.

Ska försöka beta av den här listan dom närmaste 30 dagarna, ser ju kul ut!